ECF-modeller

Nedan visas exempel på modeller som är byggda med ECF-programmet. Jag tänker på Sverige när jag ritar systemen men siffrorna är endast hypotetiska för dessa exempel.

Modell S1

Enklaste modell S1 med Offentlig sektor, Hushåll och Privat sektor

Den vänstra sidan visar betalningsflöden. Den högra visar motsvarande reala flöden. Lägg märke till att de reala flödena går i motsatt riktning mot betalningarna. Lönerna går till hushållen, arbetet(s-kraften) kommer från hushållen. Skatterna går till offentlig sektor, offentliga tjänster kommer från offentlig sektor.  Konsumtionsutgifter går till privat sektor som levererar varor och tjänster till hushållen.

Texter på orange bakgrund betecknar olika beräkningsförutsättningar. Löner_O och Löner_P betecknar att modellen räknar med  50 Gkr (giga kronor = Miljarder kronor) resp. 100 Gkr som lönebetalningar per år.

Nu uppstår frågan om man höjer skatterna från 50 GKr (gigakronor = miljarder kronor) till säg 55 Gkr vad händer då med produktionen av varor och tjänster. Den vanliga uppfattningen är att ekonomin stramas åt, dvs produktionen minskar. En annan möjlighet är att produktionen av varor och tjänster från privat sektor inte alls påverkas eller tom ökar. Det som troligen sker är att produktionsresultatet omfördelas från de som arbetar i privat sektor till de som arbetar i offentlig sektor.  Därför möter skattehöjningar motstånd från privatanställda, mest borgerliga väljare, och gillande hos offentliganställda, mer vänsterväljare.

Modell S2

Modell S2 med Utlandet tillagt, betalningar

Vi exporterar för 60 miljarder kronor och importerar för 50 miljarder kr. Det ger ett finansiellt sparade i utlandet på 10 miljarder kronor, dvs ett exportöverskott.

Modell S2

Modell S2 med Utlandet tillagt, reala flöden

Med ett importpris på 300 000 kronor/produktmanår och ett exportpris på 500 kKr/pmy så importerar vi mer varor och tjänster än vi exporterar, mätt som nedlagt arbete, samtidigt som vi sparar i utlandet. Vi kan också konsumera mer för samma betalningar, 100 miljarder kronor/år som i fallet utan utlandshandel, modell S1.

Med siffrorna ovan så är det uppenbart att Sverige tjänar på handeln. Vad händer i utlandet, dvs de länder som exporterar till Sverige? Enligt teorin om komparativa fördelar så tjänar också de på handeln. Ta t.ex. Sydkorea som lyft sig från ett fattigt land till ett av världens ledande industriländer. Jag vet inte hur det gått med Sydkoreas utlandsskuld. Kanske är det till slut USA som med sin enorma utlandsskuld “räddat” systemet. Systemet har dock visat sig vara bräckligt. Finanskrisen i USA 2008 och den nu pågående Eurokrisen visar hur skört systemet är.

Leave a Reply