Grafiska modeller

Olika författare beskriver ekonomiska system som grafiska modeller.

Economics av Lipsey m.fl.

Boken “Economics” av Lipsey m. fl. (1) (Min utgåva är Tenth edition 1993) används i universitetens grundutbildning i nationalekonomi, 20-poängskursen. Den har en figur med titeln “The Circular flow of Expenditure and Income”. Denna återges nedan:

Bild 6.2:1“The Circular Flow Elaborated”. Lipsey FIGURE 3-2.

Boken kommer från USA. Där råder en annan syn än i Sverige på hur ekonomin bör fungera. Figuren beskriver huvuddragen i en renodlad marknadsekonomi. De viktigaste aktörerna är hushållen och inhemska producenter. På figurens högra sida finns varu- och tjänstemarknaden. Därför har importen placerats så att det ser ut som om hushållen står för importen. Så vitt jag vet är privatimporten försumbar jämfört med företagens import. Författaren samlar nationalprodukten (Total payments) till ett flöde i systemet. Nationalinkomsten (Total income generated) samlas till ett annat flöde. Figuren skiljer inte på företagens och hushållens skatter. Enligt amerikansk ideologi skall den offentliga sektorns inflytande vara minsta möjliga. Det är kanske därför som författaren inte visat den offentliga sektorns produktion. Man får intrycket att den offentliga sektorn bara köper varor (“national defense, provision of justice, the building of schools and roads”) för skattepengarna. Hushållen får sin sociala trygghet genom eget sparande. Detta sparande investeras i företagen (aktier). Företagen saknar i figuren kontakt med det finansiella systemet, trots att de troligen sparar och lånar mer än hushållen.

I en fotnot reserverar sig författaren och påpekar att han för enkelhetens skull uteslutit : “(i) Det offentliga tillför hushållen inkomster direkt genom transfereringar, arbetslöshetsförsäkring och socialförsäkringar, (ii) en del pengar som företagen använder för investeringar kommer, inte från det finansiella systemet, utan från deras egna vinster som de återinvesterar i stället för att betala utdelningar”.

Enligt en källa på USAs kongress så fördelade sig den federala budgetens utgifter 1997 på följande sätt:

Social Security, Welfare, other mandatory $837 miljarder
Interest on the debt $248 miljarder
Defense discretionary $266 miljarder
Non defense discretionary $280 miljarder
Summa $1631 miljarder

Över hälften av de federala utgifterna går till välfärdssystemet. Det betyder att de flöden som nämns i fotnoten trots allt bör tas med i figuren. (Jag har inte sett efter om senare upplagor av “Economics” har nya figurer). Enligt samma källa så utgjorde försvarsutgifterna ungefär hälften av den federala budgeten år 1962. Det har alltså skett en förskjutning från inköp av varor till transfereringar under de senaste 35 åren. Delstaternas budget utgör ungefär hälften av den federala budgeten, enl. Chapter 22 “Taxation and Public Expenditure” i “Economics”.

6.3 Vår ekonomi av Klas Eklund

Klas Eklunds bok “Vår ekonomi” (2) var rekommenderad bredvidläsningsbok när jag läste 20-poängskursen. Den har flera olika ekonomiska kretslopp med olika detaljeringsgrader, här återges den bild som är mest jämförbar med Lispey´s bild och med modellen “Ekonomiskt kretslopp S2”.

Bild 6.3:1“Utrikeshandeln i det ekonomiska kretsloppet”, Figur 8.1 i Klas Eklunds bok.

Denna bild liknar mycket Lipsey´s uppfattning. Utrikeshandeln är placerad på samma sätt, hushållen står för importen. Varumarknaden har en viktig plats i systemet. Den offentliga sektorn köper varor från marknaden och betalar transfereringar till hushållen. Det hade varit ganska enkelt att även ta med den offentliga sektorns löneutbetalningar (faktorbetalningar med figurens terminologi) och därmed tydliggöra att även den offentliga sektorn bidrar till produktionen i samhället. Med detta tillägg kommer flödet med nationalprodukten att behöva delas upp på två ställen i figuren.

Klas Eklund har också en figur med kapitalmarknaden som jag kommer att återge senare när jag visat hur jag inkluderat denna i mina modeller.

För att bättre avbilda svensk ekonomi, så måste man acceptera att produktion sker i flera olika samhällssektorer (privat och offentlig) och att det finns en varumarknad för hushållen (konsumtionsvaror) och en annan för företagen (producentvaror, export och import).

6.4 Output, Inflation and Growth av D.C. Rowan

Den engelska boken “Output, Inflation and Growth” av D.C. Rowan (3) har en tämligen komplicerad figur. Även här samlas all produktion i en ruta. Figuren har inte med utrikeshandeln.

Bild 6.4:1“The circular flow of income, output and expenditure”. Fig 3.iii, Output Inflation and Growth.

Författarens mål är även här att förlägga nationalprodukten på ett enda ställe i systemet, mellan företagen och marknaden. Frågan är om den offentliga sektorn skall inkluderas bland företagen, som i figuren står för hela nationalprodukten? Nationalinkomsten består av löner, hyror och vinster. Den utgör hushållens samlade inkomster som används för konsumtion och sparande. Sparandet används för investeringar i företagen. Konsumtion och investeringar är tillsammans nationens utgifter. Produktionen av varor och tjänster används dels till hushållens konsumtion, dels till företagens investeringar. De små cirklarna är slutstationer för produktionsresultatet. Hushållens utgifter för konsumtion utgör betalning för konsumtionsvarorna. På samma sätt motsvarar hushållens löneinkomster (wages) dessas arbete i produktionen (ingår i factor services).

Författaren använder olika typer av pilar för betalningsflöden och flöden av varor och tjänster. Det är emellertid svårt av se skillnaden i det återgivna diagrammet. Det blir tydligare om bild 6.4:1 delas upp i två figurer, en för betalningsflöden och en för reala flöden. Betalningsflöden uttrycks i valutaenheter / tidsenhet (t.ex. dollar/år) och betalningsbalanser kan ställas upp för varje sektor. Reala flöden tillhör den reala ekonomin och uttrycks i enheter för arbete eller varor/tjänster / tidsenhet (t.ex.. manår/år eller ton/år eller enheter/år).

Många ekonomer föredrar att uttrycka reala flöden i monetära enheter / tidsenhet med priset som omräkningsfaktor. När man sedan ska behandla inflation i systemet så får man svårigheter eftersom enheten för de reala flödena hela tiden ändrar sig.

Bild 6.4:2Betalningsflöden från bild 6.4:1.
Bild 6.4:3Reala flöden från bild 6.4:1.

6.5 Ekonomisk teori av Robert W Grubbström

En nyligen utkommen bok (4), “Ekonomisk teori” av Robert W Grubbström, professor i produktionsekonomi vid Linköpings Tekniska Högskola, beskriver de matematiska metoder som behövs för att analysera ekonomiska kretslopp. Där finns ett särskilt kapitel som behandlar flödesdiagram. Följande kretslopp återfinns i bokens inledning (bokens matematiska beteckningar är uteslutna ur figuren):

Bild 6.5:1Robert W Grubbström: Ekonomisk teori, Figur 1.4

Boken begränsar sig till att behandla konsumenter, producenter och marknader. “Tjänster” betecknar bland annat det arbete som utförs av arbetskraften. “Varor” betyder varor och immateriella nyttigheter (tjänster) som producenterna levererar. Den offentliga sektorn är inte medtagen med motiveringen: “Vissa ekonomiska handlingsenheter passar inte in på något enkelt sätt i den redovisade indelningen. … Den i särklass viktigaste typen av sådana enheter är den offentliga sektorns olika organ, kommuner, landsting och staten.” Ej heller utlandet tas med. Författaren använder olika notation för betalningsflöden och reala flöden. Det skulle även i detta fall vara lättare att förstå diagrammet om två figurer användes.

Bild 6.5:2Betalningsflöden från bild 6.5:1. Bild 6.5:3Reala flöden från bild 6.5:1.

Boken innehåller i övrigt hela den matematiska apparat som behövs för att analysera marknader, utbud och efterfrågan.

6.6 Referenser

  1. Richard G. Lipsey m fl: Economics, Tenth edition, Harper Collins College Publishers, New York 1993.
  2. Klas Eklund: Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin, Tiden Stockholm 1993, Rabén Prisma 1997.
  3. D.C. Rowan: Output, Inflation and Growth, An Introduction to Macro-Economics, Macmillan 1968, 1969.
  4. Robert W. Grubbström: Ekonomisk teori, Academica Adacta AB 1997.

Leave a Reply